Föga förvånande är det mest givande att alliera sig med män. Det finns tex statistik (som om vi ens behövde deee men aja) sedan länge på att män anställer andra män, och att de helst förlitar sig på andra män att ta över deras positioner. Dessa studier har gjort främst inom chefssektorn och andra med högt sittande positioner. I artiklar där dessa studier redovisas går det också ofta att hitta ett frö av "hopp": det börjar bli vanligare att kvinnor tillåts plats att klättra i karriärstegen. (se tex: http://www.dn.se/valet-2014/tendensen-att-anstalla-man-fortsatter/
http://www.dn.se/ekonomi/vanligt-att-man-rekryterar-man/) Det framställs alltså som framsteg att 1. vi börjar ta små steg mot att få jämn fördelning av kvinnor och män på maktpositioner 2. att kvinnor börjar på plats ö h t på maktpositioner.
Att ovanstående statistik skulle vara gynnande är en väletablerad teori. Jag avfärdar den som liberalfeministisk dynga. Inga konstigheter, det är inte svårt att hålla med om det. Jag avfärdar även att det skulle vara en nödvändigt första steg att först sträva mot 50/50-gränsen, varför göra det när en från början kan sätta ett tydligt, högre mål. Än så länge inget nytt eller banbrytande, right? Problemet är att det är liberalfeminism som ständigt praktiseras.
På [min nisch av]twitter råder det, likt överallt annanstans, patriarkala strukturer. Vita hetcismän mellan 30 - 40 styr och ställer efter behag. Den sorts feminism som råder där, oavsett ideologi en påstår sig tillhöra, är på sin höjd liberalfeminism. Hur tar sig det uttryck på twitter? såhär lyder resonemanget: "på twitter bekräftar- och uppmärksammar jag de som förtjänar det/det handlar om kvalitet och verkshöjd, inte inkvotering. Därför kan jag inte rå för att det är flest män som uppmärksammas, då de helt enkelt är bäst."
Det här resonemanget e röva. first off ickemän blir genom hela sitt liv tillsagda att vi är biologiska avarter, tråkiga, okvalificerade, gör oss bäst tysta. ska vi förväntas kunna prestera när vi aldrig i våra liv ens fått chansen att försöka? när vi har exakt 0 självförtroende och sjuder av inlärt självhat? för de andra top loooool att ickemän skulle va sämre än män. de är bara inte sant. Och twitter vet det, så de börjar ryckas i trådar, ickemän kan visst. resultatet: vissa ickemän får va med i leken, på mäns villkor. Vilka är dessa ickemän? det är viktigt att de har rätt meriter. Dels så får de inte vara hotfulla: de ska inte kritisera män och deras makt, utan bara tacksamt ta emot deras bekräftelse. Den utvalda ickemannen ska slicka mannens röv som aldrig förr. tack vare att denna ickeman nu får ta plats i männens salar så börjar det surras om feminism - h*n förtjänar att vara här, h*n är övertygelsen om att män har en feministisk agenda. Vad ickemannen inte vet om är att h*n är lurad. Så fort som ickemannen slutat visa sin tacksamhet, så fort en tvekar, så fort en höjer ett kritiskt finger, då är en inte med längre.
Jag kan osså tänka mig att folk inte orkar vara politiska på soc medier, alternativt inte ser någon nytta i det. Jag antar att det är ett uttryck för ens privilegier, att en kan välja bort en kamp. Jag kan inte avstå från patriarkalt förtryck. Jag kämpar inte för att det är SÅ KUL, utan jag gör det för att bara orka med min vardag. jag kan inte stoppa huvudet i sanden och strunta i förtryck, och jag blir sårad och känner mig huggen i ryggen när folk inte solidariserar sig i kampen. Samtidigt måste jag förstå att alla inte är beredda att orka lika mycket som jag - speciellt inte andra ickemän. Vad som är enkelt och självklart för mig är inte självklart och enkelt för någon annan. I slutändan gäller det att inte ha några höga förväntningar, att vara tålmodig, vara rak och vara ödmjuk. Men när män inte klarar av att simply sluta breda ut sig som sand i sahara, så har jag ingen nåd.
nedan följer en konversation mellan mig och en annan twittrande ickeman, där vi diskuterar vår nisch av twitter, dvs konstiga twitter där det skrivs skämt.
vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv
... jag försöker reda ut hur jag förändrats och vilka faktorer det finns som leder en till popularitet/alienation. vad du än tycker om mina tweets så ska jag försöka att distansera mig från det, de e ju inte så att jag vill rätta mig efter någon oavsett om det är sina standars eller nån lort till mans. jag har listat ut att det enda sättet för mig att sluta må dåligt över twitter är att dissikera och förstå mig på dess natur. Så jag tillslut kan sluta bry mig, och därefter sluta twittra eller twittra helt för egen del (omöjligt??). [...] Vi har olika syn på kvalité verkar det som! Det är spännande och förstår vad du menar, skämtformat blir lätt sjukt tråkiga.
aa men har ej varit aktiv och även tappat intresset för twitter, har inget att göra med dig obs. men vet inte om jag ser det som en kvalitetsfråga. snarare vad vi använder twitter till typ?
ja det har vi ju redan strukit under, jag är hung up på twitter och hur jävligt klimatet där e medan du inte alls bryr sig i samma omfattning. men jag skiljer på kvalitet på så vis att jag tex inte RTar män pga de gör inget av kvalité
[...]
jag älskar komrpomisslöshet. och att lösa problem. tänker att vad jag slåss med på twitter går att hitta överallt, och om jag finner en lösning här så kan jag applicera den överallt. jag kan inte kräva av andra [icke-män] att orka vad jag orkar, det vore orimligt av mig. dock lol så kan jag kräva det av män 8)
nä men du kan be om stöd om du känner att du behöver det för detta ska du inte behöva slåss med själv
ja jag kan ju önska mig saker av icke-män. men än en gång känns det för mycket begärt
fast varför?
jag har inget hopp om folk, det är värdelöst att förvänta sig något. när jag slutar förvänta mig saker blir förlusten mindre, de känner du ju igen
ja. jo. sant, ah men ändå!! även om du inte ber om hjälp så ska du veta att jag och tusen andra backar dig. kan va skönt att bli påmind om det då och då. viktigt även.
ja det är skönt, men jag känner nästan aldrig av uppbackningen:( jag känner bara av kylan
då måste du be/kräva!!!
folk hjälper en inte me vad en kräver av dem!!! jag är så jävla jävla tydlig med vad som krävs för ett bättre klimat, men det räcker inte. folk är bara intresserade av att mata sina egon. det finns ingen feministisk praktik
jo det gör det men alla praktiserar den inte på heltid
och detta med t*ldig*llis. De tror att det räcker att nominera 1 tjej till bästa twittraren så är de goda feminister. egentligen så har de bara hittat någon som går med på deras låga standards för att få hänga med dem
jag gillar inte henne hähähä
det är som ett riktigt lousy killgäng i skolan som släppt in en tjej på premissen att hon ska skratta år alla deras patriarkala skämt
åh gud ja. förstår precis vad du menar.
de folk sysslar med på twitter är på sin höjd liberalfeminism
ja och det som e så nedrigt är ju att de flesta ickemän också vill ha den uppmärksamheten, den accepterade platsen för vi lever i patriarkatet och tvingas älska den uppmärksamheten
ja exakt. att vi slåss om mäns bekräftelse, den yttersta upphöjdheten. så fucking fult.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar