jag hatar inredning, hatar möbler, hatar "god smak". klarar inte av fler saker, att vårda dem, damma av dem, packa ned dem i banankartonger och oroa sig för att färden från A till B ska skada dem. fragila saker, saker som kan gå sönder, saker av sentimentala värden, saker som är minnen, saker som utstrålar personlighet. saker som motarbetar alltings förgänglighet. jag längtar efter att kunna göra mig av med så många av dem som möjligt, att frigöra mig från sakerna.
det finns många bottnar till min avsky till saker. när jag flyttade hemifrån samlade jag under de första åren på mig mängder av saker: fåtöljer, glas, lampor, tallrikar, muggar, kläder, böcker, hyllor, växter, saker som snödrivor i mina hem. jag fick givetvis aldrig stanna länge i ett hem, utan fick lov att kajka runt bland flera olika på bara några år. det är kedjan en har runt halsen, att få leva under tak på någon annans nåder, kortsiktiga tredjehands-, svarta kontrakt. kedjan är att alltid oroa sig, men också att behöva släpa runt på alla saker. jag vet att jag aldrig kommer kunna stanna särskilt länge i ett och samma hem, aldrig aldrig. jag klarar inte av att ha ett stort flyttlass då. jag har inget körkort, jag har inga starka armar. och jag har definitivt inte viljan att bära på sakerna.
jag gjorde mig efterhand av med mer än hälften av alla mina saker.
i mitt nya hem i malmö har jag fått låna möbler. stol, bord, säng, slut. skaffade ett sängbord idag, nätt som en pepparkvarn. jag äger:
- 2 lådor böcker + CDs
- 2 kassar saker = lim, mixerbord, cykellampor, pennor, häftstift, walkman, skosnören, affischer osv
- täcke, kudde, 3 set sängkläder
- datta + midisynth
- 1 ful sänglampa
- 1 cykel
- 3 soppåsar kläder (inkl ytterkläder, skor)
- 3 väskor
- 1 lille lille matta
- 1 skyltdocka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar